Mixed Martial Arts by Borge

MMA, styrketräning, retoriska analyser/reflektioner och allmänt cyniska tankar

Styrka – rygg, triceps

November 30th, 2011

Inverterad rodd
Kv x 10, 10, 9

Chins
Kv x 12, 10, 12

Hantelrodd
32,5 kg x 10
30 kg x 10, 10

Dips
+ 12,5 kg x 12, 12, 12

Rygglyft
+10 kg x 10, 10, 10

Pushdowns
30 kg x 12
35 kg x 10
30 kg x 10

Kommentarer: Helt okej ryggpass. Jobbigt som fan att köra högreps dock. Chinsen kör slut på mina lats och ger mig oerhörd pump. Då blir det jobbigt som fan att köra roddar efter det. Chinsen är jag överlag inte helt nöjd med, satsade på 3×12 idag. Blev tvungen att vila flera minuter inför sista settet för att få till 12 reps igen. Segt! Nackdelen med att gå upp i vikt antar jag. Samtidigt som man blir starkare blir man tyngre, så man ökar inte så mycket. Annars fint pass med bra pump i triceps och sådär, så rätt nöjd.

Styrka – bröst, biceps, axlar

November 27th, 2011

Armhävningar
Kv x 18
Fötterna mot vägg x 5
+ 25 kg x 10, 10, 10

Militärpress
40 kg x 10, 9, 6

Pullups
+12,5 kg x 10, 7
Kv x 10

Sidolyft
8kg x 10, 10, 10

Cable flyes
10 kg x 14, 10, 10

Bicepscurls
27 kg x 10, 10, 7

Kommentarer: Helt ok pass. Även om jag känner mig ojämn. Typ mina curls är sjuk mycket sämre än sist, medan viktade armhävningar blev bättre denna gång när jag hittade tekniken bättre. Fick absurd pump att pullupsen, troligen därför curlsen blev lidande. Aja, skönt att komma iväg hur som helst.

Styrka – ben, mage

November 26th, 2011

Knäböj
20 kg x 12
30 kg x 10
35 kg x 10, 10

Bulgariska splittböj
40 kg x 10, 10

Benspark
75 kg x 8
70 kg x 10, 10

Lårcurl
65 kg x 10, 10, 10

Vadpress
50 kg x 12, 12, 12, 12

Maghjul
Kv x 10, 10, 10

Planka med fötterna på pilatesboll
Ca 30 sek  x 1 medan flickvän sparkar på boll
Ca 30 sek x 2

Sidoplanka
Ca 30 sek x 2 per sida

Kommentarer: Körde egentligen det här passet igår. Och har störd träningsvärk i lår och häck idag. Så trots att vikterna var lite klena får jag väl kalla mig nöjd. Gillar inte att köra högreps – jobbigt, svettigt, smärtsamt och man känner sig klen med lätta vikter. Men det bränner bra, och förhoppningsvis bygger man lite också, så det blir lite högreps framöver.

Styrka – rygg, triceps

November 23rd, 2011

Inverterad rodd
Kv x 10, 9, 9

Chins
+12,5 kg x 6, 5
Kv x 11

Hantelrodd
35 kg x 8, 8, 6


Dips
+ 20 kg x 5, 6, 6

Rygglyft
+10 kg x 10, 10, 10

Pushdowns
30 kg x 12
35 kg x 10, 9

Kommentarer: Helt okej ryggpass. Utom chinsen, vilket egentligen är den viktigaste övningen. Vadå knappt kunna göra 5 reps med 12,5 kg extra?!?! Jag körde ju 5or med 15 kg sist! Sämst. Jag som satsade på 8or med 12,5 kg extra. Men icke. Hantelroddarna var nice igen. Riktigt kul att köra dem tungt och explosivt, dra dem upp våldsamt med hela kroppen och slå sig själv i magen, typ. I övrigt var passet helt okej som sagt, inget speciellt men inte heller speciellt dåligt. Vikten är på precis över 79 kg morgonvikt nu. Inte alls mycket kvar till 80 kg morgonvikt. Har vägt det på kvällarna ett par gånger nu. Ska testa lite högre reps några pass nu så får vi se om man lyckas bygga lite till.

Heeeej bloggen! igår va ja på stureplan!!!

November 21st, 2011

Heeeeej bloggen!!
Igår va ja på café opera för förstaste gången!! så himla bra <3 :) alla ba va så snygga å smala! å vet ni va de absolut bästaste va?!?!?11 ja fick gratis dricka heeeeeela kvällwn½!!! platoon dj bjöd på dricka! fetaste helrör å allting!! väääärzta naize! ja e ba sååå glad azzå lixom såhär glad :D :D :D

så ja tänkte ba säga de till alla mina läsare! för de e juh sååå himla intressant å läsa om mitt liv å om hur de e på stureplan å sådär! så fort ja hittar nåra snygga bilder på när ja plutar me mina läppar ska ja lägga upp de här!

puzz å kramizar tilla alla mina läsare <3 <3


Och här har ni då kvällens vinnare, Alexej Ismailov. Eller hans rygg och hans publik i alla fall.

Nej, jag hoppas inte någon köpte det. Men faktiskt, det är helt sant. Igår var jag på Café Opera för första gången i mitt liv. Och jag drack gratis för att Platoon DJ bjöd på dricka hela kvällen, fetaste helrören och allting. Så hänger man på Stureplan måste man blogga som de där kända bloggarna som hänger på Stureplan! Eller?

Varför var jag då på Stureplan? En av mina bästa vänner är DJ i ett litet kollektiv som kallar sig Platoon. De är ett gäng som pluggar på KTH och DJar på fritiden. En i deras lilla kollektiv ställde upp i HTC DJ Challenge och Platoon bjöd in vänner och bekanta för att heja fram deras representant. Så jag var helt enkelt där för att make some noise! Vilket jag gjorde, tillsammans med många andra. Så efter decibelmätning vann deras representant, stort. Jävligt kul för gänget och bra jobbat av DJn i fråga, han var grym. Jag tänker inte försöka återberätta något om varför han var grym eftersom jag inte har någon koll. Lämnar det till folk som har koll.

Och vad tyckte jag då om Stureplan? Ja man kan väl kortfattat säga att mina fördomar besannades. Jävligt plastiga människor. Brudar som rent bokstavligen följde efter helrören (två blondiner som inte hade något med Platoon att göra – men hade stora urringningar – följde efter servitrisen med helrören till bordet, tog dricka och gick), en del backslick och uppknäppta skjortor, en del silikon och en hel del attityder som var lite finare, lite bättre. Så nja, Stureplan är fortfarande inte min grej. Även om kvällen var jävligt fet – med rätt sällskap blir allt nice! Och lokalen var mäktig likväl som präktig. För att inte tala om ljudsystemet och själva beatsen som DJsarna kickade – jävligt imponerande! Så allt som som allt en riktigt bra kväll, för er som är intresserade av vad som händer i mitt liv.

Styrka – bröst, biceps, axlar

November 21st, 2011

Armhävningar
Kv x 15
Fötterna mot vägg x 5, 5
+ 25 kg x 8, 10, 10

Militärpress
30 kg x 15
35 kg x 12
40 kg x 8

Pullups
+17,5 kg x 6, 6, 6

Cable flyes
10 kg x 15, 12, 12

Bicepscurls
27 kg x 15, 12, 9

Sidolyft
7 kg x 15, 12, 12

Kommentarer: Rätt bra pass faktiskt. Svårt som att göra armhävningar med fötterna på en vägg. Jag gjorde fler än de jag skrivit där uppe, men räknar inte de jag failade. De hela setten jag lyckades med var 5 reps åt gången. Får tacka Mike för det tipset, bra övning! Annars rullade passet på rätt fint. Skönt att kunna militärpressa och inte känna av något i ryggen, även om jag verkligen tappat styrka där.

Styrka – ben, mage

November 19th, 2011

Overhead squat
20 kg x 10
25 kg x 10

Knäböj (!)
25 kg x 10
30 kg x 12, 12

Bulgariska splittböj
50 kg x 5, 5, 6

Vadpress
65 kg x 10, 10, 10, 10

Maghjul
Kv x 10, 10, 10

Planka med fötterna på pilatesboll
Ca 30 sek  x 1 medan flickvän sparkar på boll
Ca 30 sek + 10 kg x 2

Sidoplanka
Ca 30 sek x 2 per sida

Kommentarer: Har egentligen inte haft speciellt ont i ryggen eller andra problem med ryggen. Så tänkte våga mig på lite väldigt lätta knäböj nu. Börja öka väldigt försiktigt. Detta både för att jag saknar gamla goda vettiga knäböj och för att jag är sugen på att dra igång med MMAn igen. Då är det bra om jag lyckas testa ryggen litegrann innan. Knäböj på en 50-60 kg känns på något sätt som ett minimumkrav på vad min rygg borde klara av innan jag börjar brottas igen. Likaså med marklyft. Men en sak i taget, börjar med att lägga till lite knäböj och utvärderar. Börjar jag marklyfta och skivstångsro och det inte fungerar, då vet jag ju inte vilken övning det är som bråkar.

Annars var passet rätt segt. Inte jättemotiverad. Segt att köra på låga vikter. Inte så kul helt enkelt. Men jaja, skam den som ger sig. Och att klaga tjänar ju inget till.

MMA-debatten på kvällsöppet

November 17th, 2011

Efter en debattartikel i UNT väcktes återigen debatten om MMAns vara eller icke vara i Sverige. Igår debatterades MMA på TV4, på programmet Kvällsöppet. Jag tänkte dela med mig av min syn på debatten igår.

Jag försökte se på debatten objektivt och faktiskt lyssna till båda sidors argument. Därtill är jag lätt yrkesskadad från att plugga retorik, så jag kan inte undgå att reagera på de olika debattörernas retoriska strategier, vilka jag också tänkte kommentera lite kort. Mot-sidan bestod av en överläkare och docent neurokirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, en dam från “morsor på stan” och en företrädare för motorsport(?). För-sidan i sin tur bestod av Paolo Roberto, före detta proffsboxare och numera arrangör av MMA-galan Rumble of the Kings, George Sallfeldt, ordförande i Svenska MMA-förbundet, Hanna Sillén, svensk MMA-fighter och sist en kille som jobbar med ett stort projekt mot ungdomsvåld och gatuvåld.

Hela debatten kändes enligt mig ganska förlegad. Allt har sagts förr, allt har debatterats förr – och vi har nått konklusion i frågan. MMA är tillåtet, det är granskat och det är sanktionerat av Riksidrottsförbundet. Låt det så förbli.

Men över till själva debattillfället då. Debattledaren var i min mening dålig. Vår före detta proffsboxare fick/tog ordet närhelst han kände för det. Att Paolo fick/tog så mycket utrymme i debatten beror snarare på en kass debattledare än på att Paolos åsikter och argument var revolutionerande bra. Likaså riktade debattledaren kassa frågor, exempelvis bjöds knappt Hanna med i debatten genom att få – och väldigt slutna - frågor. Det mest irriterande var dock hans konstanta försök att dra fyndiga diskreta skämt – vilket misslyckades – och provocera fram reaktioner.

Paolo då, som tog till ord i stor utsträckning, bjöd mestadels på känslostormar vilka inte tjänade mycket till. Absolut starkt användande av pathos, men likväl onödigt och överflödigt. Detta eftersom han snarare försökte sänka mot-sidans logosargument än att presentera egna. Och det enda ethosargument han åberopade var sitt primära ethos som proffsboxare, det sekundära ethos han byggde upp på plats tycker jag snarare stjälpte än hjälpte. För mycket känslostormar, för mycket kaxighet – inte tillräckligt nyanserat helt enkelt.

George och killen som jobbade mot gatuvåld gjorde däremot bra ifrån sig. Bägge visade på en lugn, nyanserad och påläst argumentation. De lät sig inte provoceras, de visade på respekt för motsidans argument samt bemötte dessa systematiskt. Framför allt George.

Killen som arbetade mot gatuvåld tog upp den väldigt viktiga aspekten att gatuvåld inte löses genom att förbjuda och förhindra att ungdomar blir exponerade för våld (yeah, lycka till!) utan snarare genom att man inbjuder till dialog kring det. Detta tog udden av argumenten som damen från morsor på stan framförde. Att hon ser ungdomar slå varandra – utöva MMA på varandra – på stan. Så om MMA blir förbjudet, kommer inte ungdomar att slåss på stan? Kommer de då inte utöva videovåld, eller karate, eller tv-spelsvåld, på varandra? Kom igen nu. Man kan inte ta saker ur sin kontext, sitt sammanhang, och sedan diskutera dem! Är MMA legaliserat gatuvåld? Ungefär lika mycket som formel 1 är legaliserad fortkörning. Innehåller MMA våldsamma aspekter som är förbjudna i samhället utanför buren eller ringen? Ungefär lika mycket som en hockeytackling förflyttad ur hockeyringen och praktiserad där ute på den där omtalade gatan. Jag säger det igen, man kan inte diskutera och debattera saker ryckta ur sin kontext.

Mot-sidans argument, med överläkaren i täten, uppvisade vissa brister i hållbarhet och relevans. Överläkarens främsta argument var att våld mot huvudet är farligt och dåligt, samt att det uppmuntras inom MMA. Detta styrkte han framför allt med sitt ethos som hjärnkirurg. Hållbarheten är hyfsat hög – en hjärnkirurg bör ha koll på hur våld mot huvudet påverkar hjärnan. Dock saknades två komponenter för att göra detta argument beviskraftigt. För det första förståelse för sporten, hans egenskap av hjärnkirurg gör honom inte införstådd med på vilket sätt slag mot huvudet “uppmuntras” inom MMA. För det andra relevansen av argumentet. Relevansen är i jämförelse med andra idrotter som är acceptabla. Och det finns idrotter med högre skaderisk och högre skadefrekvens som är acceptabla, ridsport och motorsport för att ta två självklara exempel. Alltså bottnar vi återigen i moralaspekter av att det är fel att slå varandra.

Moralaspekten är ständigt återkommande i dessa debatter. Återigen vill jag peka på mitt resonemang kring kontext. Men även kring frihet och hur mycket man ska styra människors liv och val. Med tillgänglig information kan man göra val om man vill hålla på med sporten eller inte. Eller ska vi förbjuda sexuella akter som uppmuntrar till våld och innehåller våldsaspekter också? Som BDSM och liknande. Någonstans ska man låta folk göra vad de vill, så länge det inte skadar andra. Men skadar det inte andra genom att skattebetalarna betalar läkarvården självförvållade skador? Att läkarvård för MMA-relaterade skador skulle kosta samhället pengar är bara idioti. Rökning – självförvållat men kostar samhället hur mycket då? Fotbollshulliganer? Ska vi välja vilka vi ska ge vård eller inte. Dessutom har alla klubbar anslutna till RF försäkring för tränande individer, alltså är det försäkringsbolag som betalar och inte staten.

Jag inser att mitt inlägg är alldeles för långt och osammanhängande för att någon ska orka läsa, så där sätter jag punk. Låt folk göra vad de vill. Om ni vill inskränka människor frihet, läs på innan och grunda det på välavvägda argument och inte moralpanik och rädsla för det man inte förstår och tycker ser brutalt och läskigt ut. Låt oss som vill gå ner i en källare och kramas och slå på varandra på vardagkvällarna göra det, så låter vi dem som vill kolla på idol och äta sig feta i sin soffa göra det.

Draken färdig!

November 16th, 2011

Idag gjorde jag sista sittningen på draken, tror jag. Får se om jag kommer på mig själv med att vilja fylla i något senare eller så. Kanske rent av göra den röda färgen ännu mörkare? Men först ska jag låta färgen lägga sig och läka lite innan jag drar några förhastade slutsatser.

Eftersom jag hade bokat en lång tid och draken blev klar väldigt fort passade vi på att göra en liten touch-up på bröstet också. Började med att fylla i några linjer, fortsatte med att fylla i alla linjer och allt det svarta. Därefter tyckte Alex (tatueraren) att det ofärgade skulle fyllas i med rött. Jag velade lite, men sen blev det sagt och gjort. Nöjd med resultatet blev jag också!

Styrka – rygg, triceps

November 14th, 2011

Inverterad rodd
Kv x 10, 10, 10

Chins
+15 kg x 5, 5, 5

Hantelrodd
35 kg x 7, 7, 7

Smalbänk
50 kg x 10
55 kg x 10, 9

Rygglyft
+10 kg x 10, 10, 10

Tricepsextensioner
34 kg x 12, 10, 10

Kommentarer: Återigen är jag ganska nöjd med ryggpasset. Hantelroddarna satt som en smäck. Sist glömde jag skriva att jag körde smalbänken i smithmaskin. Det gjorde jag inte den här gången, och det var helt sjukt mycket skönare! Bättre kontakt, och fick ändå bara offra 5 kg på stången. Känns helt okej. Chinsen var ganska strikta också. Så nöjd med passet. Och vikten går stadigt uppåt. Ligger nästan på 79 kg nu, morgonvikt. På kvällarna ligger jag precis under 80 kg.

Styrka – bröst, biceps, axlar

November 12th, 2011

Bänkpress
20 kg x 20
40 kg x 10
60 kg x 6
70 kg x 5
85 kg x 3
80 kg x 4
75 kg x 5

Lutande hantelpress
27,5 kg x 9, 8
25 kg x 10

Pullups
+ 12,5 kg x 7, 7, 6

Hantelflyes
12,5 kg x 10, 10, 10

Hantelcurls (vrida in handleden och hanteln i topp)
12,5 kg x 10, 9, 9

Sidolyft
7 kg x 12, 10, 11

Kommentarer: Det här, kära ni, förstår jag inte. Jag har vilat bra. Ätit bra. Inte varit ute och supit. Sovit massor med timmar. Ätit bra både igår och idag. Ändå sänkte jag mig från förra passet. Varför fan då? Ja, jag vet inte. Irriterande är det i alla fall. Ska se till att äta lite mindre, mindre nyttigt, sova mindre och supa lite mer inför nästa pass – då går det säkert bättre! Men nu i efterhand ser det inte helt hemskt ut. Och fick ju trots allt helt okej pump. Så får väl vara lite sådär lagom nöjd med passet ändå, trots alls.

Styrka – ben, mage

November 9th, 2011

Overhead squat
24 kg x 10, 10, 10

Bulgariska splittböj
50 kg x 8, 8

Benspark
75 kg x 10, 10, 10

Lårcurl
65 kg x 10, 10, 10

Vadpress
45 kg x 20, 18, 15

Maghjul
Kv x 10, 10, 10

Planka med fötterna på pilatesboll
Ca 30 sek  x 3

Kommentarer: Segt att öka i ben. Kan skylla på skada, eller på bristande motivation. Dåligt i alla fall.

Styrka – rygg, triceps

November 8th, 2011

Inverterad rodd
Kv x 10, 10, 10

Chins
+15 kg x 5, 5, 5

Hantelrodd
30 kg x 10
32,5 kg x 8, 10

Smalbänk
60 kg x 8, 10, 10

Rygglyft
+10 kg x 10, 10, 10

Tricepsextensioner
39 kg x 8
34 kg x 10, 8

Kommentarer: Rätt bra pass faktiskt. Får lite mer ork av kreatinet tror jag. Kul att testa smalbänk igen, var galet länge sen. Första settet var svårt att få till, sen släppte det när jag hittade en vettig position på bänken. Samma sak med hantelroddarna typ. Skönt att kunna köra dem igen. Inte för intet som min polare kallar hantelroddar för ilskelyft! Man sliter upp vikten hårt mot typ sin egen magregion, inte mycket mer med det. Vilket är nice!

Störande fenomen på gymmet

November 7th, 2011

Om man tränar på ett kommersiellt gym och är smått cynisk och bitter av sig till naturen kommer man inom kort börja störa sig på diverse saker.
Om man dessutom läser på lite om träning och tycker sig ha lite koll hittar man ännu mer saker att störa sig på.
Om man utöver det även försöker ta sin träning på allvar och få lite resultat stör man sig ännu mer på folk som dag ut och dag in slösar bort sin tid på gymmet.

Jag tillhör praktiskt taget samtliga kategorier ovan i mer eller mindre utsträckning, så här kommer min lilla lista med störningsmoment.

  1. Uttrycket gymma/gymmar. Vadå gymma? Finns det här verbet i SAOL (Svenska Akademiens Ordlista)? Nej, inte sist jag kollade i alla fall! Och varför inte? Jo därför att verbet inte kan definieras! Vad är att gymma? Är det att styrketräna? Är det att konditionsträna? Är det att vistas på ett gym? Är det något halvdant försök till båda tidigare nämnda träningsformer samtidigt som resulterar i att man inte gör något? Sämst. Och folket som oftast använder uttrycket är de som egentligen inte vet vad de gör, om de styrketränar, konditionstränar eller gör något misslyckat mellanting.
  2.  

  3. Att bete sig som om man äger stället. (Överrepresenterat bland gängliga grabbgäng i 18-årsåldern som lyfter lika mycket som de ligger – väldigt lite.) Absolut kan man låta lite. Absolut kan man skoja lite med kompisarna och socialisera på gymmet. Men att springa runt och leka. Skratta och prata högljutt och ockupera maskiner eller skivstänger genom att bara sitta och hänga vid/på dem går fetbort. Gå till en ungdomsgård eller nåt, och låt dem som vill träna i fred. Det är inte okej att bete sig allmänt aggressivt och störigt, bete er som folk när ni är bland folk.
  4.  

  5. Att inte våga ta i. (Överrepresenterat bland tjejer.) Jag förstår att inte alla är på gymmet av samma anledningar, med samma mål, och därför inte tränar på samma sätt. Det kan även finnas skador inblandade som begränsar personers träning. Men att träna på mindre än halva sin kapacitet och inte våga ta i för att man är rädd att en vacker dag helt plötsligt vakna upp och se ut som Arnold är idioti! Eller vara rädd att bygga stora, korta och bulkiga muskler. For fuck sake, läs på lite! Du kan inte påverka vart ditt muskelfäste sitter. Din muskel kan inte bli lång och slank eller kort och bulkig. Den kan bli mindre eller större, thats it. Du kan påverka hur mycket fett den är inbäddad i, vilket kan påverka det visuella intrycket, men det är en annan sak som inte påverkas av hur tungt du lyfter.
  6.  

    Vaknar man helt plötsligt med massa muskler och ser ut som Arnold om man tar i och vågar träna tungt när man tränar? Yeah right. 

  7. Att promenera på gymmets löpband. Absolut kan man göra det, som uppvärmning eller nedvarvning. Men att ta bilen till gymmet för att promenera i en timme och sedan ta bilen hem, det kommer jag aldrig förstå. Att springa på gymmet kan jag ändå köpa. Man kanske inte har rätt träningskläder för alla väder, eller nåt. Men att promenera kan man fan göra i vilket kläder som helst. Speciellt om det är fint väder ute. Eller är världen där ute läskig? Eller man kanske måste visa upp sig på gymmet, och kunna checka in på gymmet på Facebook? Bah!
  8.  

  9. Självutnämnda PTs (personliga tränare). Alltså grabben i kompisgänget som har störst biceps och ska visa polarna hur man gör. Eller pojkvännen som genom sin egenskap av att vara kille per automatik ska veta hur man styrketränar och därför lär upp sin flickvän. Inget fel i att hjälpa andra eller så, men skaffa för fan lite kunskap innan du uttalar dig! Jag skulle kunna gå in under denna kategori själv, jag är låtsas-PT åt både vänner och flickvän, utan att ha någon egentlig utbildning inom ämnet. Men jag försöker läsa på, inte säga helt galna saker, lär bara ut övningar jag faktiskt behärskar och försöker uttrycka mig nyanserat. Allt jag säger är inte lag, det är tips som man gärna får ställa sig kritisk till om man kan argumentera för det. Jag försöker inte säga att jag är bra, utan snarare att andra är dåliga. Detta är självklara krav man ska kunna ställa på någon som hjälper en med sin träning, tycker jag.
  10.  

  11. Överentusiastiska PTs. Okej att peppa sin kund. Men att göra det genom att konstant ropa “Ja kom igen nu! Det här går kanon! Vad duktig du är! En till kan du!” med en enerverande röst går fetbort. Som sagt, peppa – absolut, beröm – javisst. Men att låta som om du berömmer en hund och överdriva varenda prestation, helst så högt att hela gymmet ska lägga märke till er är jävligt jobbigt.
  12.  

  13. Att göra gymmet till en modevisning. Kom igen nu. Är du på gymmet för träna eller för att visa upp dina nya träningskläder? Nej jag vet, det ena utesluter inte det andra. Men likväl, behöver du verkligen sminka dig för att gå till gymmet? Eller fixa frillan? På gymmet tränar man, inte raggar eller annat. Gör om, gör rätt.
  14.  

  15. Som avslutning på listan kommer det egentligen självklara. Att träna som en idiot. Alla har inte intresse, förmåga eller engagemang att sätta sig in i träning och läsa på. Men det finns gränser för dumheterna man behöver göra. Att göra övningar som man uppenbarligen inte har den blekaste aning om hur de ska gå till känns väl inte som en bra idé? Eller? Att inleda sitt träningspass med svintunga bicepscurls helt utan uppvärmning är väl smart? Eller? Börja med den minsta (men i vissas fall viktigaste) muskeln för att sedan träna muskelkedjor som lår, röv och rygg fortfarande praktiskt taget ouppvärmd är väl logiskt? Eller? Att träna inneffektivt gör många, för att inte säga de flesta, så det har jag slutat störa mig på. Men att träna idiotiskt och rent av be om skador, det stör jag mig på.

 

För mer underhållande läsning i samma anda, fast för riktiga gymnördar som är något insatta, rekommenderar jag denna sida.

Styrka- bröst, biceps, axlar

November 6th, 2011

Bänkpress
20 kg x 15
40 kg x 10
55 kg x 10
70 kg x 5
85 kg x 3, 3, 2

Lutande hantelpress
55 kg x 10, 10, 8

Flyes i maskin
25 kg x 15
30 kg x 10, 10

Sidolyft
14 kg x 10, 10, 10

Bicepscurls
34 kg x 10, 9

Hammercurls liggande på lutande bänk
18 kg x 7

Hammercurls
30 kg x 7

Kommentarer: Rätt bra pass. Skönt att få passning i bänken, lättare att våga leka med liiite tyngre vikter då. Dock tar bänken saften ur mig rätt hårt när jag kör tungt. Orkade inte köra pullups utan körde lite lättare bicepsövningar idag istället. Hur som helst är jag rätt nöjd med passet, börjar nog komma på bana lite igen nu om jag bara får ordentlig kontinuitet.

Surrande och svärmande – Stockholm Ink Bash

November 2nd, 2011

Stockholm. En eftermiddag mot slutet av augusti. Solen kastar sina sista värmande strålar över staden denna fredag. Utanför Münchenbryggeriet står mängder med människor och köar vid entrén. Vissa röker, andra står bara och hänger. Några ser osäkra ut, samtalar tyst och ser sig fascinerat omkring. Förstagångsbesökare. Andra hälsar på hur många som helst, högljudda och pratglada. De yngsta är gängliga tonåringar som knappt fyllt 18, de äldsta en bit över 60. Stilarna är olika. Några skinnvästar och stora skägg. Några moderiktiga, sådana som skulle kunna vara modeikoner. En sak har de dock gemensamt, tatueringar.

I år hålls mässan Stockholm Ink Bash för 15:e gången. De allra flesta som attraheras av mässan har mer eller mindre synliga tatueringar. En drakes svans sticker ut under ärmen på en t-shirt, en ros i nacken, en fjäder på underarmen. På plats finns även en minoritet som inte har några (synliga) tatueringar utan som kanske bara är intresserade av fenomenet. Eller kanske rent av är på plats för att bli en del av den tatuerade majoriteten? Gemene man på mässan är utsmyckad med bläck, att inte vara tatuerad är att sticka ut, att gå emot normen. Och siffrorna på mässan är inte helt missvisande heller. Stockholmarna är världens mest tatuerade folk, om man bortser från några naturfolk, enligt den globala undersökningen Metropolitan Report. Över 30% av invånarna mellan 18-49 år är tatuerade och denna åldersgrupp tatuerar sig mest i världen!

Stämningen på mässan är väldigt suggestiv. Först möts man av några utställningar med kläder, smycken, musikinstrument och annat småplock som kan tänkas höra ihop med subkulturen. Allt givetvis utsmyckat med drakar, rosor, svalor, dödskallar och liknande. När man kommer ut i själva mässområdet slås man av ljudet. Som en gigantisk surrande bikupa vars invånare fått i sig extacy. I ett 50-tal bås sitter människor grimaserande medan deras hud täcks av bläck. Tatueringsmaskinerna låter som surrande bin vars gadd är färgfyllda nålar som lämnar avtryck efter sig.

Mässan har flera likheter med en bikupa. Utöver ljudet svärmar den av aktivitet. Precis som en bikupa fylls av svärmande bin i starka färger fylls mässan av en myllrande folkmängd i starka färger. Och så har det varit de senaste 4-5 åren. Storleken på lokalen har satt gränserna för mängden besökare. Å andra sidan har antalet besökare, tatuerare och de som blir tatuerade inte ökat markant under de senaste åren. Alex, som tatuerar på mässan och representerar studion House Of Pain i Stockholm, tror att utvecklingen har planat ut.
– Tatueringskonsten har nog nått sin peak i Stockholm. Det är inte någon nedåtgående trend men det växer inte heller som det gjorde i början på 2000-talet. Det är svårt att säga varför det inte fortsätter växa.
Kanske har en avdramatisering skett? Det är inte längre kåkfarare, seglare eller rebelliska ungdomar som tatuerar sig. Alla dessa grupper finns representerade på mässan, men även många andra. De sociala normerna förändras och tatueringar har spridit sig i de flesta samhällsgrupper.
– Det är inte så jävla farligt att vara tatuerad längre, säger Alex.
Man kan fråga sig om det blir tatueringarnas fall? Att de förlorar sin rebelliska stämpel och blir mainstream?

En av de många som blir tatuerade på mässan, Simon, tror inte det:
– Tatueringar är ett sätt att visa sin individualitet. Man får en möjlighet att sätta en personlig prägling på sig själv. Som med ett klädesplagg, fast mer unikt och mer permanent förstås.
Hans svar dröjer något, hans läppar vitnar i ett spänt uttryck och hans ögonbryn rynkas gång på gång samtidigt som han kniper ihop ögonen. Inte mindre än nio nålar penetrerar huden på hans arm och fyller den med bläck i form av ett porträtt.
– Smärtan är svår att beskriva. Det kan liknas vid att bli skuren i av en pytteliten skalpell, fast ändå inte. Det är ändå ganska skönt på ett sjukt sätt.

Många går fram till Simon och Alex och kikar på Simons arm. Vissa frågar vad det ska bli, andra kommenterar att skuggningarna är snygga, återigen andra står bara tysta och ser på ett kort tag för att sedan gå vidare. Likadant svärmar det i alla tatuerarnas bås. Både Simon och Alex ser svärmandet som en positiv aspekt med mässan.
– Man får träffa så mycket folk som man kan få inspiration ifrån. Och man får en möjlighet att tatuera sig hos tatuerare från andra städer eller länder. Det sämsta med mässan är ställningarna man tvingas jobba i, säger Alex och drar på smilbanden.
Förutom det berättar Alex med en lätt uppgiven min att man hyfsat ofta måste neka folk att bli tatuerade.
– Seriösa tatuerare nekar folk som är alldeles för fulla, eller har konstiga idéer som inte känns genomtänkta.
För det mesta följer han kundens önskemål, men är man för full för att stå, då får man stå över sin tatuering.
– De flesta som kommer till mässan har ändå en idé på vad de vill göra och har tänkt igenom det. Vissa gör spontana saker på plats, men de flesta som kommit för att bara festa och se skiten gaddar sig ändå inte.

Alex drar varje linje omsorgsfullt och med stor koncentration. Han stänger ute folket, bruset och vimlet för att med stadig hand och fast blick sticka Simon och därigenom skapa porträttet som blir en del av Simons tatuerade arm. Oavsett om det är en svärmande vimlande mässa eller en lugn studio kommer tatueringen sitta permanent och Alex har ett stort ansvar.
– Rädsla för att göra fel? Nej den finns inte. Finns rädsla för att göra fel har du inte nog med kunskap eller färdigheter för att jobba som tatuerare, säger Alex bestämt när han fyller i de sista skuggorna på porträttet.

Om ett år återvänder bikupan till världens mest tatuerade stad. Då kommer återigen tillfället att bli stucken av ett flitigt surrande bis gadd och själv bli del av den svärmande mängden genom att få en alldeles egen gadd.

Text: Peter Borge. Foto: Hannah Norman.

Denna text har jag skrivit som en uppgift, ett reportage, i delkursen skriftlig framställning II, vilket är en delkurs av Svenska B på Södertörns Högskola. I delkursen skriver vi mängder med uppgifter för att öva och förbättra just vår egna skriftliga framställning. En viktig del i processen att bli bättre är att få respons, så jag lägger upp texten i förhoppning att ni vill kommentera och dela med er av era tankar och reflektioner!

Styrka – ben, mage

November 2nd, 2011

Overhead squat
20 kg x 10, 10, 10

Bulgariska splittböj
55 kg x 5, 5, 5

Lårcurl
65 kg x 10, 10, 10

-superset-

Benspark
70 kg x 10, 10, 10

Vadpress
40 kg x 20, 15, 15

Maghjul
Kv x 10, 10, 10

Planka med fötterna på pilatesboll
Ca 30 sek  x 3

Kommentarer: Egentligen inga kommentarer. Helt ok pass. Inget nytt under solen, men heller inte superdåligt. Får väl kalla mig ganska nöjd ändå.