I Norrland

Jag har inte direkt gjort några hyss, men ändå spenderat merparten av eftermiddagen och kvällen i snickarbon. Tidigare under dagen var jag på loppis och hittade två bord som stog åtskilda men var praktiskt taget identiska. 70 kronor fick jag punga ut för båda, sen var det bara att börja slipa bort den 40 år gamla ingrodda lacken. Det krävdes en del men jag färdigställde båda borden. På bilden nedan ser ni lite work in progress samt hur det första bordet såg ut när det var klart (det högra alltså). De kommer båda att betsas svarta för att passa till min säng, nya nattduksbord!

I morgon återvänder jag till Stockholm. Här uppe i Norrland har jag mest tagit det lugnt och tränat lite. Tog min längsta fivefinger-tur hittills på 4,5 kilometer. Kändes i vaderna dagen efter kan jag säga.

Jo, det gick

Så jag gick till klubben med en liten ångestklump i halsen i lördags, orolig för att jag inte skulle kunna köra någonting alls. Men det kunde jag, foten strejkade ibland vid lite hårda rörelser i fotarbetet men ungefär en timmes boxning fick jag gjort. Jag kände mig helt hopplös och frustrerad flera gånger, min distans, timing och känsla var som bortblåst och jag kände mig spänd och hade inget direkt flyt. Men jag kunde köra. Det är huvudsaken, nu kan jag börja komma tillbaka.

Om ett par timmar kommer jag sitta på bussen upp till Norrland. När jag insåg att jag inte hade några lektioner eller föreläsningar under resten av veckan så gjorde jag hastigt beslutet att åka upp. Jag kommer mest bara plugga, äta och ta det lugnt vilket ska bli riktigt skönt. Men springskorna och träningskläderna åker med, jag har ju trots allt massor av skog samt skivstång och sånt skoj hemma. Ska lära mig göra marklyft tänkte jag.

Förresten så kommer ett nytt avsnitt av Elin Meal Time upp snart! Fanny som filmade var lite skakig på handen så videon håller på att stabiliseras nu, när den är färdig så ska jag lägga in den. Dags att packa ned datorn, puss!

Fridaay!

I går hände en riktigt bra sak. De ringde från körskolan och sa att de hade fått en avbokning på en intensivkurs vecka 26-27 och erbjöd mig den platsen, och jag tackade såklart glatt ja! Det betyder att jag får mer tid på mig att övningsköra innan, mer tid att plugga och slipper göra det samtidigt som jag skriver tentor och sånt. Känns underbart!

I går köpte jag också årskort på 24/7-gymkedjan. De öppnade för ett par månader sedan i Högdalen och mitt gymkort på simhallen gick ut häromdagen. Överslagsräkningen visade att det var alldeles för dyrt att träna på simhallen så det får bli 24/7. Jag kommer sakna bastun något enormt. Fördelen är ju att jag får träna på alla gym som tillhör kedjan, det kan ju vara guld vid tillfällen. Men jag kommer nog inte gå och träna sent på kvällen utan bodyguard, av de folk jag sett gå in på gymmet är det många bufflar. Jag vet att man inte ska döma hunden efter håren, men känns ändå inte så tryggt att vara på ett obemannat gym på kvällen med en massa skummisar. Så håller mig nog till dagtid.

Jag tänkte vara lite djärv och gå ner till Berserk i morgon. Pröva kroppen, se vad som funkar. Om något funkar. Håll tummarna. Puss!

God morgon!

Börjar tro att någon annan hoppat in i min kropp och tagit över de senaste åren, eller så har jag bara förändrats. För aldrig kunde jag väl tro att jag kunde vakna och tänka det första jag gjorde att “Det vore nice att ge sig ut och springa lite innan frukost” och faktiskt göra det. Blev inte så långt eftersom det var första turen med fivefingers utomhus, mest en testrunda som gick ganska bra måste jag säga. Sprang ungefär 2,5 km på en dryg kvart. Nöjd. Skönt att komma ut.

Dagens frukost blev en smoothie på kokosfett, turkisk yoghurt, is, frysta hallon, bakepro (vassleprotein utan smak) och lite vaniljpulver och mjölk.

Kalasgod frukost, dags att slänga sig i duschen och sen iväg till skolan. Ciao!

Elin Meal Time

Ni som har läst min blogg under en längre period har nog märkt att jag gillar mat. Både att laga och äta. Och jag har säkert nämnt att jag har en underliggande dröm att bli TV-kock. Så här är den första delen av mitt egna matlagningsprogram, Elin Meal Time! Ser det lite som ett pilotavsnitt, tips, beröm, ris och annat mottages gärna så jag kan göra det ännu bättre nästa gång!

Ska alltså lära mig köra…

Den 28 maj och två veckor framåt ska jag gå en intensivkurs för körkortet. Det lite kluriga är att jag har tenta, seminarie och presentation första veckan. Men det borde gå att planera runt hoppas jag. Det enda jag kan tänka på är hur trött jag är på eftermiddagarna bara efter en vanlig kort skoldag, så jag räknar med att ligga utslagen en vecka efter intensivkursen och kippa efter andan. Förhoppningsvis är det soligt så kan jag ligga utslagen i en park och inte anstränga mig mer än för att vända på mig emellanåt.

Körkortet känns ganska speciellt för mig som är uppvuxen i Norrland, där det är mer regel än undantag att man tar körkortet väldigt snart efter att man fyllt 18. Min vän Anna tog det på sin födelsedag. Själv övningskörde jag lite smått en sommar för tre år sedan, men när jag fick sommarjobb i Stockholm åkte jag ner och jobbade i stället. Så har det helt enkelt inte blivit av. Men det börjar bli dags nu, jag vill inte bli särskilt mycket äldre utan att ha körkort.

Jag hade tänkt ta körkortet i Norrland, men nu blir det i stan. Lite skrämmande det här med stadstrafiken, men det positiv är ju att jag faktiskt lär mig köra i stan så jag inte finner mig i en situation jag inte kan hantera när jag väl kör i stan. Inte för att jag har någon bil att köra, men ändå.

Jag hoppas jag ska klara det. Återkommande nätter har jag drömt att jag kör bil men inte lyckas växla upp från ettan, väldigt obehaglig dröm att bära på i bakhuvudet när man ska bli en ordentlig förare på två veckor. Tur att pappa kommer ner efter Kristi himmelsfärd för att hjälpa mig komma igång lite innan det är dags. Han är ganska bra på peptalks så han kan nog lugna mina nerver lite. För nervös är jag lite smått redan nu.

 

Lite bilder

Jo jag har ju inte skrivit så mycket den senaste tiden. Men jag klarar mig inte särskilt länge utan att uttrycka mig på något sätt alls, så jag har tagit bilder i stället. Bjuder på ett axplock av dessa.

I morgon ska jag kliva upp okristligt tidigt, åka med en klasskompis till Vallentuna (är det bara jag som är skadad av Lilla Jönssonligan och säger Vall-entuna?) och titta på kosläppet. Det är en sådan sak som man tänker att man ska göra men aldrig gör! Alla dessa år jag läst på mjölkpaketet (inte nu längre förstås pga bojkott av Arlas produkter) om kosläpp och tänkt att jag ska dit. Så går man inte. Så är den chansen borta till nästa vår.

Så nu ska jag dit. Och jag tar givetvis med mig kameran och lyckas förhoppningsvis fånga några kossor som gör krumsprång och sparkar bakut på bild.

Bokade in mig på en intensivkurs för körkortet idag. Enda problemet är att det vissa dagar krockar med det sista i nuvarande kursen (och fanns inte två veckor i rad något annat tillfälle), nämligen tenta och presentationer. Jag vet inte om jag kommer få det att funka, men det hoppas jag. Kommer vara löjligt slutkörd efter, men förhoppningsvis lyckas jag ta körkortet. Inte för att jag direkt behöver det nu när jag bor i Stockholm eftersom man kan ta sig överallt kollektivt och ja, jag har ändå ingen bil. Men det vore skönt att ha. Och de i kompisgänget som har körkort är grymt trötta på att alltid köra oss andra, så då kanske jag kan axla chaufförsrollen emellanåt, om de nu vågar låta en kvinna köra.

Min fredagkväll ser ut som så att jag tittar på hockeyn, nojar över körkortstidsdilemmat och äter saker som inte är optimalt rent näringsriktigt. Och peppar inför kossorna i morgon. Puss.

Lite bittert

I tisdags var mina förväntningar på topp och jag kände mig lite pirrig i magen när jag packade ner handskarna och tandskyddet i väskan. Jag hade joggat, barfota till och med, utan problem och borde därför kunna boxas tänkte jag. Inga sparkar, inga dyk, ingen brottning. Bara boxning. Det borde jag ju klara.

Fem minuter in i passet fick jag kliva av. Så fort fotarbetet kom igång och jag fick vinkel på fötterna kom smärtan på utsidan av högerfoten. Jag var frustrerad, ledsen och bitter. För det känns inte rättvist någon gång att jag ska vara borta från det jag älskar på grund av någon annan. Att jag ska behöva lida för någonting jag inte hade någon makt att ändra.

Jag vet att man egentligen inte kan tänka så, men det är så jag känner. Jag älskar träningen, och saknar den. Det känns förjävligt att jag förmodligen måste lägga ner planerna på match i Juni på grund av det här. På grund av någonting jag inte hade någon makt över. Så även om det inte är rättfärdigade tankar så är jag förbannad och ledsen över att jag råkat ut för det här.

Foto: Micha Forsberg

En del säger att det är ett mentalt test. Ja men kom igen, jag har redan testats tillräckligt av skador nu. Låt mig få träna, tävla och köra skadefritt ett tag.

Jag kommer nog på bättre tankar snart men nu är jag mest bara förbannad och deppig.